Söndagar, gud va jag hatar dem! nästan värre än måndagar, så dryga är dem! finns absolut inget att göra -.-

Ska väl dra ner till skyttehallen och träna lite, va så länge sedan känns det som! Och nu nästa helg gäller det verkligen.. Det stora steget. jag har varit där 3 gånger innan. första klarade jag mig till Eskilstuna men i eskilstuna gick det inte ngt bra alls, toppade kanske top 25-30. Året efter var det som jag kallar mitt Glory year. Jag va i sävsjö, sköt hem segern och väl i eskilstuna gick det bättre än vad jag någonsin kunnat ana. Alltingen va helt jävla AWESOME. Jag vann titeln som sverigemästaren i min klass, bästa resultatet på flera år, kanske det bästa någonsin. Jag kom i tidningar, tv större än vad jag kunde anat. Alltingen som jag kämpat så hårt för hade verkligen gett resultat! Jag hade klarat av vad jag alltid hade drömt om som liten men aldrig sagt till ngn, bara haft i mina tankar och i hjärtat. Jag hade blivit bäst i landet, Sverige. That was my dream, och den gick i uppfyllelse! Jag va nog den lyckligaste människan kändes det som. Sen kom min nergång när jag gick upp en klass. Inget stämde, allt gick fel. Jag fick dåligt självförtroende. Kom till sävsjö, men dessvärre inte längre. Alltingen gick neråt, drömmarna gick i kras, lågan slocknade jaa allt. Jag fanns inte längre, va borta, kände mig så tom av känslan att göra det man va född till. som dem sa när jag va liten "du föddes med handsken i handen". Jag levde inte upp till mitt så kallade mål i livet. Jag orkade inte bry mig tillslut alltingen kändes så hopplöst, men jag sjönk ännu längre ner i mitt såkallade svarta hål av unhappiness.
Nu är året här, året då jag ska kämpa hårdare än vad jag någonsin gjort innan. Jag ska leva upp till mina drömmar. Ska ge allt vad jag har och lite till.

Men för att det ska gå bättre så ska jag ner och träna nu lite ;)

LoveMissNatta